Henrika Andersson: författarbesök i Borgå

Henrika Andersson, som har skrivit tre böcker om Emma Gloria, var på besök i Strömborgska skolan i Borgå. I den första boken Emma Gloria och de levande varslarna var Emma Gloria 10-11 år, i Emma Gloria och den röda Längtansboken går hon i åttan och i den sista, Emma Gloria – Med lust och fägring stor, skriver hon studenten.

– Att göra skolbesök i högstadier är alltid lite spännande. Och man minns ju själv hur det var, säger Henrika. Man vill inte höra nån säga allt det där högt, som man tänker på.

Sjundeklassisterna får i uppdrag att blunda.

– Om jag säger Mamma, vad ser ni för bilder för er inre blick? Jag slår vad om att det inte finns två likadana bilder av mamma. Att skriva handlar om att förmedla sin bild, att berätta sin egen historia.

– Det är den ena sidan av författandet. Den andra är att få använda sin nyfikenhet, att få göra research. Henrika berättar om hur hon tog kontakt med Folkhälsans Tonårspoliklinik när hon skrev på Emma Gloria och den röda Längtansboken. Hon såg sig om i psykologens mottagningsrum, vad finns här för böcker? Vad tänkte Emma Gloria när hon kom hit första gången och vad kan här föras för diskussioner?

Eleverna sitter tysta och ser lite reserverade ut. Efterhand som Henrika läser ur sin bok, om hur illa Emma Gloria tyckte om psykologen, hur hon äcklades av sockret i Maj-Britts mungipa och hur hon föreställde sig att alla psykologerna simmar i flottyrfett från munkar i kafferummet, mjuknar ungdomarna och börjar småle.

Sen är det lätt att spinna vidare. Henrika berättar om musiken, hur hon spelade piano och var kär i en musikalisk pojke. Den pojken var hon aldrig ihop med, men när hon skrev Emma Gloria och den röda Längtansboken fundera hon mycket på hur det skulle ha varit, vad som skulle ha kunnat hända…

I Röda Längtansboken finns till exempel en episod där Emma Gloria får en tall av sin vän Sandor. De planterar tallen tillsammans och så kan hon gå dit när han rest till Frankrike, för att minnas. I verkligheten var det så, att jag och en väninna sällskapa med två pojkar som en gång kom med ett träd vi plantera tillsammans, alla fyra. Sandor är, sådan han är i boken, en blandning av tre olika pojkar jag känt, säger Henrika.

Och jag var själv ganska mycket i Frankrike som ung.

Ps. Har du tänkt på att Sandor är en blandning av orden sand och franskans d ’or (av guld)?

Foto: Niclas Blomqvist

Länkar:
Boka en författare
En författare till varje skola
Instruktioner till skolor
Arvoden