Meddelande: Inget ersätter den första läsningen

Fem fakta om barns och ungas läsning. Aktuell forskning om barns och ungas läsning och läskompetens.

1. Barn börjar inte läsa utan läsande förebilder

Hemmens roll för barns läsutveckling blir allt större. Föräldrarnas egna läsvanor har stor betydelse för hur de kan stöda sitt barn när det ska lära sig läsa och hurdan bild de förmedlar av läsning. Det är en oroväckande trend att en allt större del av föräldrarna inte tycker om att läsa. Samtidigt har andelen elever som tycker bara lite eller inte alls om att läsa ökat.

Att läsa högt är ett av de mest effektiva sätten att påverka ett barns läsvanor. Enligt en färsk undersökning bland barn i dagvården läser drygt 30 procent av mammorna och mindre än 25 procent av papporna till barn i två_tre-årsåldern högt för sina barn. De läsande förebilderna är speciellt viktiga för pojkarnas motivation. När pappor läser stimulerar det pojkars läslust.

Det är viktigt att göra lässtunderna till en naturlig del av vardagen. Viktigare än vad man väljer att läsa, är att man är tillsammans, att barnet vänjer sig vid böcker och ser läsande vuxna omkring sig.

2. Varför tidig läsning är oersättlig

Barnets första år är av avgörande betydelse för hens språkutveckling och läskompetens. Om man börjar med högläsning för babyn har det stor betydelse för en hur god läsare hen blir som ung och vuxen. Bland annat ramsornas rytm och föräldrarnas röstmelodi stöder babyns språkutveckling. Stunder när man riktar uppmärksamheten på samma saker, bekanta föremål och ord, berikar barnets ordförråd.

De gemensamma lässtunderna är viktiga också för lite äldre barn. Berättelser och sagor ger barn i lekåldern en möjlighet att undersöka känslor och rädslor. Samtidigt stärks barnets sociala utveckling, fantasi och empati.

Hela familjen drar nytta av högläsning, den stärker känslan av samhörighet, förbättrar interaktionen mellan barn och vuxna och hjälper också den vuxna att få syn på vad barnet intresserar sig för.

3. Hur motiverar man barn och ungdomar att läsa?

En god läskompetens förutsätter att barnet tycker om att läsa. För att tända läsgnistan och stöda läsintresset bör barnet ha tillgång till olika slags böcker. Det är viktigt att barn och ungdomar själva kan påverka vilka slags böcker hen ska läsa i skolan. Bekanta förebilder som förekommer i offentligheten kan också fungera som läsande modeller.

Det är viktigt att det finns läsande vuxna i offentligheten och medier, barn- och ungdomsböcker borde få större synlighet. Barn och ungdomar påverkas av hur samhället förhåller sig till läsning och litteratur. Ett positivt läsklimat förbättrar barns och ungdomars läsiver och kunnande.

4. Är ungdomar medvetna om läskompetensens betydelse?

Det går inte att förneka att internet och smarttelefoner påverkat ungdomars läsvanor. Ungdomar har svårt att läsa och ta till sig längre texter.

Enligt undersökningar har så stor del som var tionde ungdom i Finland svag läsförståelse, av pojkarna är andelen så stor som 16 procent. Skillnaden mellan flickors och pojkars läsning har ökat _ den är större än i de andra OECD-länderna.

Risken finns att svag läskompetens begränsar den ungas liv och försvårar framgången i fortsatta studier och arbetsliv. En god läskompetens är i nyckelposition när man förebygger marginalisering. I en enkät som Läscentrum gjorde i samband med projektet Ordets makt framgick det att en stor del av de studerande inte tyckte att läsning var viktigt för dem.

Det skulle vara viktigt att diskutera hur vi talar om läsning och läskompetens. Det är inte sagt att ungdomar förstår läsningens betydelse för hur man klarar sig i vardagen och i arbetslivet.

Läsförmågan gör det möjligt att sätta ord på känslor och stärker självförtroendet. Förmågan att formulera sig hjälper en att klara av olika sociala situationer i olika sammanhang.

5. Smarta apparater eller pappersböcker?

Läsvanorna är i ett brytningsskede i alla ålderssegment. Redan babyn och småbarn tillbringar allt mer tid med smartapparater. Å andra sidan kan man dra nytta av digitala apparater och applikationer när man ska läsa för och med barn. De kan inspirera till nya sätt att läsa.

För att utveckla läsningen krävs ändå långsiktig, tålmodig och djup läsning. Djupläsning stimulerar hjärnan på ett annat sätt en snabbt och ytligt skummande. Unga som aktivt läser skönlitteratur uppvisar bättre resultat också i andra skolämnen än modersmål och litteratur. Betydelsen av kritisk läsning ökar i den nya, digitala tillvaron. För att kunna avslöja nättroll och bedöma hur tillförlitliga texter är, behöver man ha en god läsförståelse. Också Youtubeklipp ska läsas av.

Det viktigaste i arbetet att inspirera till läsning är att hitta lämpliga texter, det är viktigare än läsformatet. Det är lättare att få tag på en pappersbok i ett skolbibliotek, medan texter som finns tillgängliga i digitala miljöer kan locka nya läsare. Undersökningar har visat att de ungdomar som inte läser så mycket på sin fritid, speciellt pojkar, tycker att texter i digitala format lockar mer än pappersböcker. Man borde fundera på hur man kan föra ut läsning till de miljöer och sammanhang där de unga är, i sociala medier och smarttelefoner.

Man behöver inte ställa digitala format och pappersböcker mot varandra. Olika format kompletterar varandra.

Här hittar du hela pakettet Fem fakta om läsning, om barns och ungas läsning, med referenser.