Språkliga samtidigheter i den finländska litteraturen

När Ranya Paasonen (tidigare ElRamly) debuterade med romanen Där solen står högst (Auringon asema), blev hon genast definierad som invandrarförfattare och hennes uttryckssätt bedömdes utifrån det. Sedan dess har man mer eller mindre artikulerat väntat på den stora invandrarromanen.

”Denna längtan efter den stora invandrarromanen utgår från en vanföreställning om ett förflutet och en kulturell tradition som präglats av enhet”, skriver Rita Paqvalén i Lysmaskens novemberledare. Paqvalén är litteraturvetare och verksamhetsledare för Kultur för alla, som arbetar för att främja tillgänglighet och mångfald på konst- och kulturfältet.

”Flerspråkighet och mångkultur inte är nya fenomen, utan tvärtom är de närmast betecknande för vårt lands (litteratur)historia”, påpekar Paqvalén.

I höst har Kultur för alla tillsammans med Läscentrum och Sivuvalo, som arrangerar evenemang kring litteratur med bakgrund i andra kulturer och språk, börjat utreda hur man tillsammans kan stöda författare med annan språklig bakgrund.

”Vi behöver nya strukturer och konkreta insatser som gör det möjligt för författare som skriver på andra språk än finska och svenska att kunna etablera sig, att bli recenserade, kvalitetsgranskade och synliggjorda.”, skriver Rita Paqvalén.

Läs hela texten.