Kiiltomadon pääkirjoitus: kirjava pamflettiaalto

Lukukeskus – Läscentrum

TIEDOTE / PRESSMEDDELANDE 12.1.2009
http://www.kiiltomato.net/
http://www.kiiltomato.net/?lang=swe

Tiedustelut / information: Riitta Vaismaa, riitta.vaismaa(at)lukukeskus.fi, 09-7746 1144, 050-301 9226

Kiiltomadon pääkirjoitus: Kirjava pamflettiaalto

Viime vuonna käynnistettiin useita uusia pamflettisarjoja. Pamflettiaalto on heittänyt rannalle monenlaista luettavaa. Parhaat voisivat ilmestyä yhteiskunnallisen tietokirjallisuuden kategoriassa, mutta populistiset, raflaavat ja yksipuoliset ovat pamfletteja sanan negatiivisessa merkityksessä. Vaikka aiheissa korostuu politiikka, pamfletit eivät asetu perinteiselle oikeisto–vasemmisto-akselille kuten 1960-luvun edeltäjänsä. Kirjailija Jani Saxell pohtii Kiiltomadon tammikuun pääkirjoituksessa, mistä pamflettien vyöryssä on kyse.

Pystykorva-sarja on vuodesta 1997 liikkunut kolmannen maailman kipupisteissä ja terrorisminvastaisen sodan rintamilla. Nyt maailmanparantajien ei tarvitse mennä yhtä kauas. Työttömyys, kodittomuus ja muuttotappio-Suomen alasajo kelpaavat aiheiksi, ja on turha lähteä paaluttamaan kotimaisen ja kansainvälisen rajoja. Pamflettivuoden keskeinen teema on myös vasemmiston itsekritiikki ja identiteetin etsintä.

Miksi kaikki kustantamot ovat yhtä aikaa samalla apajalla? Saxell ei halua lähteä hyvät pienkustantamot, rahanahneet suuret -jankkaamiseen. Yhtälö sivistystahdon, kulttuurityön, painokulujen kattamisen ja voitonteon välillä vaihtelee. Silti ei voi olla kysymättä, pusketaanko nyt kovalla kiireellä valmiiksi tallatulle maaperälle.

* * *
Lysmaskens ledare: Brokig våg av pamfletter

Senaste år startades flera nya pamflettserier på de finska förlagen. Pamflettvågen har fört med sig en varierande läsning. De bästa böckerna skulle lika väl kunna komma ut som facklitteratur om samhället, medan de populistiska, rafflande och enögda verken är pamfletter i ordets dåliga bemärkelse. Fastän motivkretsarna fokuserar på politik placerar sig pamfletterna inte på den traditionella höger-vänster-axeln på samma sätt som föregångarna på 1960-talet.

Författaren och kritikern Jani Saxell frågar i årets första ledare i Lysmasken vad lavinen av pamfletter egentligen betyder. Varför fiskar alla förlag samtidigt i samma vatten?

Pystykorva-serien, som utges av Like och Suomen Rauhanpuolustajat-Fredskämparna i Finland, har funnits sedan 1997 och rört sig kring smärtpunkterna i tredje världen och vid frontlinjerna i kriget mot terrorismen. Nu behöver världsförbättrarna inte gå lika långt. Den inhemska arbetslösheten, hemlösheten och avfolknings-Finland duger bra som stoff. Men det är omotiverat att staka ut en gräns mellan det inhemska och det internationella. Ett centralt motiv i pamflettåret är också vänsterns självkritik och dess sökande efter identitet. Pamfletternas polemiska inlägg presenterar tankegångar som den materialistiska vänstern, den modernistisk-existentialistisk-nihilistiska konstteorin och det kapitalistiska effektivitetstänkandet försummat.

Saxell vill inte tjata om de små fina förlagen i motsats till de stora penninggiriga. Ekvationen mellan folkbildarvilja, kulturgärning, täckning av tryckkostnader å ena sidan och vinsten å andra sidan kan se olika ut från fall till fall. Ändå kan man inte låta bli att fråga sig om man med full fart stormar in på en färdigt upptrampad väg.